Mer om Selma Lagerlöfs rasism

Selma

Mitt inlägg i går, bland annat om anklagelserna mot Selma Lagerlöf för rasism och nazism, blev det mest delade och lästa av alla inlägg jag hittils skrivit på denna blogg. Bortsett från alla svenskar som läst inlägget genom delningar på Facebook och Twitter, till och med på en länk på regeringskansliets hemsida (de’ ni!) har inlägget lästs i länder över hela jordklotet i alla världsdelar utom Afrika. Eftersom aptiten växer medan man äter, undrar jag därför nu vad Afrika har emot mig?

 

En sak – som för övrigt har anknytning till just Afrika – glömde jag bort. Det visar sig nämligen vid närmare efterforskning att det inte bara var Selma som var rasist. Hon kom från en rasistisk familj!

 

Selma Lagerlöf återkom ju ofta i sitt författarskap till den stora sorgen då familjen Lagerlöf fick lämna gården Mårbacka och den stora glädje Selma kände då hon hade råd att köpa tillbaka gården. Orsaken till att familjen fick lämna gården var att Selmas bror Johan misslyckades med att driva den. 1888 såldes den därför och Johan tog alla pengarna – som rätteligen borde ha delats mellan modern och syskonen – och startade i stället en tobaksfabrik i Lidköping.

 

Efter bara ett år gick ”Johan Lagerlöf, Snus- och Tobaksfabrik i Lidköping” i konkurs. Under det året hann dock Johan med att annonsera om sina produkter i N G Strömboms bok ”Vägvisare för resande till Kinnekulle” (1889). Och i den annonsen finner man att den första produkten som nämns kallas ”NEGROHEAD”! Hela meningen lyder:

 

”Negrohead: Fyrkant, Lång, s. k. Malmö m. m.”

 

Inte nog med denna rasistiska benämning på tobaken – som givetvis byggde på den rasistiska stereotypen att tobaken var svart – det finns någon form av koppling till Malmö också! Jag är inte riktigt säker på hur, men jag är övertygad om att malmöborna själva kan räkna ut ett lämpligt sätt att känna sig kränkta på.

 

Sven Stolpe har i sin bok om Selma Lagerlöf (1984) sammankopplat Johan Lagerlöfs öde med Selmas förkärlek för att skildra misslyckade, men drömmande män. Johan Lagerlöf emigrerade till Amerika, men misslyckades även där och levde på pengar syster Selma skickade över. Han dog i misär 1912.

 

Den misslyckade, drömmande gestalten, som finns med i så många av Selmas böcker, har alltså som verklig förebild en rasist. Jag föreslår därför att alla svenska bibliotek förser ”Gösta Berlings saga”, ”En herrgårdssägen”, ”Liljecronas hem” och sist men inte minst det största av hennes porträtt av en drömmande dåre ”Kejsaren av Portugallien” med varningsskyltar, så att folk inte av misstag låter sig narras med i dessa rasistiska orgier.

 

Eftersom det faktiskt finns läsare som inte alltid fattar, måste jag avsluta med att skriva – hur mycket det än bär mig emot att därmed underskatta läsarens intelligens – att detta är en ironisk text. Eller som engelsmännen säger: Pun intended 😉

 

Annonser

En reaktion på ”Mer om Selma Lagerlöfs rasism

  1. Den kära Selma – som hon vinnlade sig om att beskriva de fattiga, de udda de i anden svaga – och ge dem självklar ,berättigad del i vår värld.
    Även hennes kusin Gustaf Fröding bör nu giftstämplas enligt en bok av serietecknaren Liv Strömquist – han gick till horor han – på 1800-talet. Så ut med rasket – detta klarar vi numera utan att bränna böckerna som i Fahrenheit 451 av Bradbury.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s