Utvecklingslära utan Darwin

Israel_Lipschitz
Det finns ett gammalt judiskt ordspråk som säger:
“En del lärda liknar åsnor. De bär runt på packar med böcker”.
Jag har liknat en sån åsna i några veckor nu, sen jag inhandlade en ny, fantastisk utgåva av Talmuds äldsta segment, Mishnan. Utgåvan kallas “Beer Mirjam” (Mirjams brunn) och omfattar, förutom själva texten, alla klassiska kommentatorer, smakfullt nysatt med många tryckfel rättade, i vacker typografi. Något årtal för bokverkets utgivning har jag inte hittat, mer än att det är uppkallat efter en Mirjam Weingarten, som dog 2002. Så boken måste ju vara tryckt senare än så.
Det är särskilt den sjunde volymen i serien som fascinerat mig. Där finns nämligen några kommentarer, som varit oläsliga i andra utgåvor. Förr var hebreiska böcker dyrbara saker, som oftast bara köptes in av synagogorna. På den tiden värdesattes stora, magnifika folianter, som såg pampiga ut på bokhyllorna (och som var bökiga att stjäla, om nu någon ville det). Senare tiders barn har föredragit mindre format och eftersom de flesta nyutgåvor är avtryck av äldre utgåvor, har texten minskats ner i formatet. Själva grundtexten och dess klassiska kommentatorer har klarat den förminskningen, men det har skoningslöst gått ut över de finstilta kommentarerna i slutet av volymerna. Rambams fantastiska kommentar till Mishnan behöver man lupp för att läsa. Och än värre har rabbinen Israel Lipshitz (1782-1860) “Drush Or Hachaim” (Predikan om livets ljus) drabbats. Den har blivit helt oläslig och därför helt enkelt uteslutits ur en del utgåvor. Det är synd, ty en märkligare text får man leta efter.
Rabbin Lipshitz, vars foto syns här, skrev en omfattande kommentar “Tiferes Israel” till hela Mishnan. För svenskar har hans kommentar ett särskilt intresse, eftersom han i samband med utläggningar om hur man räknar ut rätt tid för dagens olika böner kommer in på frågan om vad man gör om man befinner sig norr om polcirkeln mitt i sommaren, eller mitt i vintern, där solen antingen inte går ner eller inte vill gå upp.
Men särskilt intressant ur ett vidare perspektiv är “Drush Or Hachaim”, en predikan som han höll i Danzigs synagoga sabbaten under pesach-helgen 1842. Vi får hoppas att folket i Danzig hade kuddar med sig att sitta på i bänkarna, ty denna predikan var nog inte avklarad i en handvändning. I “Ber Mirjam” omfattar den tio dubbelspaltiga och finstilta sidor. När jag räknat med att under dagen få en stund över, har jag dragit med mig den sjunde volymen av “Ber Mirjam” vart jag gått den senaste tiden, så jag har alltså liknat en åsna. Mitt intresse har delats mellan Rambams kommentar till Sanhedrin – där han bland annat säger att de bokstavstroende gör Torahn en lika stor otjänst som de som förlöjligar Torahn – och rabbin Lipshitz utläggning i slutet.
I Lipshitz text dyker ideligen främmande ord upp, skrivna på jiddish med hebreiska skrivtecken. Ett hastigt skummande av texten ger därför nedslag vid ovanlinga ord, som “Pireneen” (Pyrenéerna), “Karpatishen gebirge”, “Harei Kardillen BeAmerike” (Klippiga bergen), “Himalaya”, “Welten Revolutzion”, “Zoologishen Museum Be Petersburg”, “Baltimore” och “Megalosaurus”. Sånt gör en givetvis nyfiken och så kan man börja läsa om ting som man kanske inte förväntat sig att hitta i en predikan från 1842: På det zoologiska museet i Petersburg förvaras ett skelett efter en “elefant” som hittats i Sibirien 1807. Det där med elefanten förtydligar rabbin Lipshitz längre fram i texten. Det är alltså en mammut. Och i närheten av Baltimore, men även i Europa, har väldiga skelett efter “iguanondon”, som var växtätare och en något mindre, men köttätande “megalosaurus” påträffats. I de höga bergen som texten nämnde har spår efter växter och djur, ibland havsdjur, påträffats, som bara kan förklaras med att jorden genomgått en revolution och måste vara mycket äldre än tiden då Adam och Eva vandrade i Edens lustgård.
Rabbin Lipshitz använde dessa exempel för att visa livets skönhet och Guds oändliga storhet. Om någon sagt åt honom att sexton år senare skulle en viss Carles Darwin använda delvis samma exempel för att argumentera för sin teori om arternas uppkomst, hade han säkert välkomnat det. Om någon berättat för honom att denna teori skulle användas som det främsta argumentet för att religion skulle vara felaktig vidskepelse, hade han säkert blivit mycket förvånad. I rabbin Lipshitz tankar var just dessa ting bevis för att gamla kabbalistiska texter, om att Gud skapat en mängd olika världar som han sen förintat, talade sanning.
Det går att hitta mängder med andra exempel på hur äldre tiders lärda sysslat med utecklingsläror. I Talmud talas om tidiga, apliknande människor. Kabbalistiska texter talar om hur människohjärnan varje år på det judiska nyåret Rosh Hashana förses med en särskild kraft av intelligens, så att människornas intellekt tilltar i varje generation. Skapelseberättelsens ord om att världen skapades på sex dagar, har tolkats som ett längre tidsperspektiv redan i de äldsta kommentarerna, från antikens tidervarv. I Midrash påpekar rabbi Jehuda ben Simon att det i skapelseberättelsen inte står “Det var afton”, utan det står “Och det var afton och det blev dag”. Detta och tyder på att det fanns något före denna första dag. Rabbi Abahu tar detta som utgångspunkt för en förklaring om att Gud skapat många världar före vår. Så säger också Avos d’rabbi Nassan att det gick 974 generationer (i runda tal drygt 20 000 år, alltså) mellan ett par ord i skapelseberättelsens text.
Första Moseboks ord om att i begynnelsen skapade Gud himmel och jord kommer ju på den första dagen. Men på den andra dagen skapas himlavalvet och ljuset skapas innan varken sol eller måne finns. Och Adam och Eva hann med att skapas, få barn, synda och föras ut ur Edens lustgård på en och samma dag. Antingen måste alltså livet ha gått med en rasande fart, eller också var detta inte en dag i den betydelsen vi lägger i ordet. Många kommentatorer har tolkat de sex dagarna i skapelsen som representerande skilda epoker, inte som 24 timmar långa dygn. Och detta har alltså inte kommit till för att anpassa religionen till den moderna evolutionsläran, eftersom dessa kommentarer är äldre än den läran.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s