Tänk om alla människor vore västgötar!

Texten denna vecka i världens synagogor handlar om Bileam och hans pratsamma åsna. Vi läser 4 mos. 22:2-25:9.
I fjärde mosebok tar texten nästan omärkligt ett skutt i handlingen på 38 år. Andra, tredje och början på fjärde mosebok handlar helt och hållet om de första två åren efter uttåget ur Egypten. Men nu har fyrtio år gått och ut ur öknen kommer ett stort folk, som vill bosätta sig i landet Kanaan. Det skapar oro, men konstigt nog inte så mycket bland kananéerna som hos deras grannar. Det judiska folket vill bara vandra igenom dessa folks länder, som var belägna i nuvarande Jordanien. I ett fall skickar de ett sändebud, som säger att de vill vandra igenom landet på stora landsvägen och de vill köpa vatten och mat. Detta trots att de alltså hade manna att leva på, egna boskapshjordar och den märkliga brunnen, som magiskt följde dem. Våra lärda har uttolkat detta till att om man reser genom främmande land, skall man betala för sig och bidra till landets försörjning, även om man inte behöver det. Jag har haft anledning att tänka mycket på de orden när jag vid flera tillfällen hört norska affärsidkare beklaga sig över tyska turister. De kom till samhällena i den norska fjällvärlden och lämnade en massa sopor efter sig, som blev till en kostnad för kommunerna. Men de hade fyllt sina husbilar med mat och dricka i Tyskland, så de bidrog inte till fjälltrakternas ekonomi annat än negativt.
Trots att det judiska folket ville bidra till försörjningen i det land de skulle gå igenom, förklarade folket där krig, ett krig som de förlorade. Då blev en kung vid namn Balak orolig och började förhandla med sina grannkungar, som han normalt var fiende till. Det är ju så, att får man en gemensam fiende, kan man bli vän med gamla fiender. De kom överens om att det enda som kunde hjälpa i den hotande situationen, var att vända sig till profeten Bileam, som kunde uttala en förbannelse över judarna.
Varför denna fruktan? Judarna ville ju bara resa igenom länderna. Texten säger att “Moab var väldigt rädda för folket, därför att det var mäktigt och Moab äcklades inför åsynen av Israels barn”.
Moabs folk var alltså rädda för “folket”, men de äcklades av “Israels barn”. Vad är skillnaden mellan folket och Israels barn? Man kunde ju lätt tro att det var en och samma sak. Rebbe Levi Itzchak av Berditchev (1740-1809) skriver att det mystiska jätteverket “Zohar” identifierar “folket” med alla de människor som under resans gång anslutit sig och konverterat till judendom. Och Moab var rädda att samma sak skulle ske om de lät judarna gå genom deras land, att en del moabiter skulle följa med. Och det ville de inte skulle hända, eftersom judarna “äcklade” dem. Det var alltså av ren trångsynthet som de inte vågade släppa judarna genom landet.
Och trångsynt var det verkligen, därför att de anlitade Bileam, som mottog profetiska meddelanden från Gud, samme Gud som judarna trodde på. Denne Bileam verkar inte ha varit någon särskilt sympatisk herre, så Rashi frågar sig varför han var utkorad att ta emot profetior. Och han svarar att alla folk har sina profeter, eftersom ingen skall kunna säga att om de bara hade vetat, skulle de ha levat ett annorlunda liv, närmare Gud.
Judendomen är, till skillnad från så gott som alla andra religioner, inte missionerande. En förklaring får vi här. Många vägar bär till en gudstro, även genom en karl som Bileam, och den ena vägen behöver inte vara sämre än den andra. Det finns ett gammalt västgötskt ordspråk som lyder:
-Tänk om alla människor vore västgötar! Tänk vad lugnt och gôtt det hade vart i världen då!
Men Gud har uppenbarligen inte velat att alla människor skall vara västgötar, ty då hade han givetvis skapat dem sådana. Lugnt och gôtt blir det i världen, inte när alla är som vi, utan när vi respekterar varandra trots våra olikheter.

Annonser

4 reaktioner på ”Tänk om alla människor vore västgötar!

  1. jag känner hopp och förtröstan av din blogg denna vecka och även om jag följde texten igår ord för ord på hebreiskan i synagogan så känner jag en starkare tillit idag när jag läser din blog trots att jag utmärkt väl förstod gårdagens rabbins tydning av texten på svenska. Tydklighet ger du i din blog och så upplevde jag också veckans avsnitt i toratexten! Tack Dan

  2. Tänk att Gud använde Bileam som profet då finns det ju hopp för alla västgötar också. Just nu sön 23 juni avslutas i Västergötland pingströrelsens stora konferens Nyhemsveckan som inspirerat folket att gå vidare. Glad fortsättning på sommaren.

  3. Citat: ”Judendomen är, till skillnad från så gott som alla andra religioner, inte missionerande.”

    – Nej, inte under de senaste 1900 åren, men under det första århundradet enligt kristen tideräkning var den nog det till viss del. Antijudiskheten från kyrkan var ju oerhört svår och skulle judarna också missionerat skulle det ha blivit än värre.

    Vi kan se en glimt av denna proselytism i NT Matt 23:15 där Jeshua (Jesus) kritiserar fariséer för deras sätt att göra proselyter. Före de två stora judiska upproren mot Rom attraherades inte så få hedningar av judendomen, vad jag förstår, även om en del inte konverterade utan gick i synagogan och tog till sig ett visst mått av judiskt liv och praxis.

  4. Haha, du vet väl att man i den gamla västgötalagen hade straff motdråp och mord i nästan alla fall. Ett undantag fanns: om man råkade ha ihjäl en smålänning så kvittade det…

    Sen sägs det att västgötarna hittar på saker, men smålänningarna säljer det!

    Vi får vara oändligt glada att vi alla är olika men också beakta möjligheten att låta oss förändras…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s